Medveten närvaro passar såklart inte för alla. Ett flertal forskningsstudier har visat att mindfulness minskar stressen vid en mängd kliniska diagnoser. Däremot bör det användas med försiktighet av dem som är i psykisk obalans eller har haft en psykos. Träning i medveten närvaro kan även vara kontraindicerat vid Post traumatiskt stressyndrom (PTSD), då bland annat meditationsövningarna sänker tröskeln för att hålla borta symtom på PTSD.

Vid träning i medveten närvaro, eller mindfulness, skiljer man mellan formellt och informellt övande. Det formella övandet innebär meditationer i liggande, sittande och stående position samt meditation i rörelse såsom gående meditation och mindfulness yoga. Det informella övandet sker i vardagssituationer. Det kan handla om att träna sig i att bibehålla fokus på det man gör medan man städar, diskar eller duschar och om att ta sig tid att lyssna på och möta den människa man har framför sig med fokuserad närvaro.

Centrala metoder

Det finns några centrala metoder man använder inom medveten närvaro:

• Andningsankaret (att observera andningen påstås ge en samlande och fokuserande effekt, lugna sinnet och göra människor mer närvarande)
• Medveten yoga (en enkel form av hatha-yoga som trycker mer på närvaron i rörelsen än att man utmanar sig själv i yogaställningen)
• Meditation (används för att stilla tankarna och fokusera)
• Gående meditation (samma sak som ovan, men man går mycket långsamt, med intentionen att vara djupt medveten om varje steg)
• Den engelska formeln SOAL (Stop, Observe, Accept, Let go; svenska SOAS: Stanna upp, Observera, Acceptera, Släpp taget)